torsdag 14 februari 2008

Det är dags….allt annat vore fel

Han drar sig fram och tittar på mig….och jag vet att det är nu det måste ske. För kanske sju år sedan var han en tröst, och källa till glädje för min son som for illa av skilsmässan. De senaste åren har han istället blivit en som suttit jämte mig i datorrummet och på något sätt fyllt en funktion för mig trots att det egentligen mest inneburit en börda för mig. Nu är han gammal och bakbenen hänger inte med sedan någon dag. Elvis leguan blev 10 år gammal och jag har förbannat svårt att göra det jag måste göra om en timme. Han måste få en spruta och somna in. Jag har redan grävt graven...

RenandeKanske är det ett uttryck för min speciella personlighet eller kanske är det bara så att jag instinktivt känner mer för djur än för människor? Jag vet att ett djur aldrig kan vara elakt…de saknar helt enkelt en frontallob där förmågan att vara elak återfinns hos oss människor. I vilket fall som helst vore det inte enbart elakt av mig utan ofattbart grymt av mig att inte se till att han får somna in. Allt har en början och allt har ett slut, så är det med livet, relationer, vänskap. –Ja, jag är feg som flyr så snart någonting kräver min närhet en länge tid. Jag är rädd för smärtan jag kan komma att åsamka någon och för smärtan jag skulle kunna känna…..Att skiljas gör alltid ont oavsett om det är från ett djur som har en hjärna som en valnöt. När jag skrev klart var det dags att stoppa om honom i ett badlakan och packa i den stora väskan. För första gången bet Elvis mig. Det var ett långsamt hugg och han höll fast med käkarna en lång tid. Jag blev inte arg eller förvånad…jag började bara blöda. Det sägs att det ofta kommer en renande våg….blodet som droppvis färgade golvet rött fångade mig….Jag vet inte om det är en slags påminnelse om att det åtminstone finns något varmt, strömmande inom mig och att hoppet om att kunna lära mig mer om livet inte ska överges. Elvis gjorde helt rätt! Det sista han gjorde var att lära mig något konstaterar jag när jag lindar en handduk runt handen och sätter mig i bilen på väg till veterinären.

måndag 4 februari 2008

Kvinnor behöver inte läsa till psykolog. De har det naturligt i sin kvinnlighet

Med tårar i ögonen – röd i ögonen var han i alla fall- sa han ”Kenneth, du har en väldigt ovanlig personlighet, men du är en trevlig person”. – Jaha, det där kommer kvinnor också fram till utan att jag dessförinnan behöver hålla en monolog i 1,5 timme, tänkte jag. Jag förklarade för psykologen som var sista anhalt i ett udda arbete jag sökt- …..de borde rimligen anställa en udda person- …..att den senaste kvinna som kommit fram till samma sak har som främsta merit att vara Sveriges vackraste 6-barns mamma, men jag vet en 25-åring som kom på samma sak förra året. Ingen av dem hade psykolog-, psykoterapeututbildningar á totalt sju år samt ett års egenterapi och dessutom kanske 20 års yrkeserfarenhet. – Nix….de var helt enkelt kvinnor. Han skattade lite och fortsatte med att mena att mina testresultat stämde med den bild han fått av mig. Han kunde inte klassificera min personlighet som någonting av det som finns beskrivet och som man använder sig av. Även personlighetsstörda faller ju in under en klassificering. Visserligen har jag en speciell personlighet men den har ingen störning.

– Ok, om jag hade lite självdistans skulle jag kunna kalla mig för ”rubbad på ett fördelaktigt sätt” åtminstone i teorin. Om jag får jobbet då? Det återstår att se….de söker en person som det ställs speciella psykiska krav på….å andra sidan kanske de inte vill ha någon som är omöjlig att förutsäga….om man inte råka vara en helt vanlig kvinna vill säga.

lördag 2 februari 2008

We are all different. I´m not…!

Monty Pythongänget träffar mer rätt med sin utsaga idag, än de gjorde då de myntade den. Kanske var det hippie- eller modsrörelsen då alla skulle hålla sig till någondera som inspirerade dem? Idag tycks alla kopiera varandra samtidigt som vi stiftar lagar som värnar om rätten att få vara annorlunda. Jag tänker på rätten att få bära slöja för den som arbetar i offentlig tjänst och alla antidiskrimineringslagar. Vi har rätt att få vara annorlunda men ändå köper vi samma märkeskläder. När vi ser att grannen har satt in ett fönster som går från markytan till tak, ska vi göra likadant. Nu är det ”hot” att bo som i en guldfiskskål! De enda som har nytta av det är fönstertittare. Visserligen hänger det oftast långa gardiner för fönstren men det går utmärkt att placera en vidvinkelkamera á 350 kr från Kina, vid marken så att den ser under gardinen. Det där är ju något som alla som sätter in sådana fönster är medvetna om. För ingen är väl så korkad att denne vill bo i ett akvarium och samtidigt inte vill bli sedd! Vi vill vara unika men lika alla andra som också är unika. Tv-kanalerna resonerar på samma sätt. Den ena importerar ”Idol” varvid den andra kanalen svarar med ”So you think you can dance”. Så har det varit under kanske 15 år. Robinsson kontra Farmen kontra Baren kontra Big Brother osv. –Varför är det ingen av TV-cheferna som vågar vara unik? Varför inte sluta upp med att försöka lura folk genom att hävda att de är nyskapande? Den som vill vara unik borde studera vilken treåring som helst. När pappa går åt ett håll, väljer treåringen att gå åt andra hållet. När det är dags att klä på sig för att gå ut, klär treåringen av sig. När treåringen blir tonåring utspelas den sista kampen om att få vara unik. Det är få tonåringar som kunnat rädda kvar förmågan att vara unik upp i vuxenlivet då de snällt inrättar sig i samhällets normer: En enda utbildning, en enda äkta partner, en kombibil arbetar på ett arbete, bor i en nybyggd villa i ett villaområde där det mest unika är att brevlådorna har olika form. Vardagen följer samma mönster och avslutas med storhandel på fredagen, natta ungarna, vin framför TV´n, titta på ett frågesportsprogram som är en kopia av…..- Ja, någonting är det en kopia av i alla fall. Någon gång mellan kl. 23 och 00 är det SEX! –Vänta lite nu…., vadå Sex….det där juckandet är så välbekant att det sker med ren automatik och inte vågar man göra något unikt….- Nej, det är säkert så som grannarna Lage o Bettan har det….De är ju också ”different” precis som vi.