fredag 17 april 2009

Livet är en komedi


En tidig morgon i februari. Jag var ute med jycken och såg en dam med gångstavar korsa gatan för att gå mot mig. – Tänk om jag vore mindre intelligent. Då skulle jag också tycka att det är kul här inne, sa damen. – Hmm….ok, sa jag med ett förvånad men välvilligt ansiktsuttryck samtidigt som jag analyserade damens tänkbara beväpning.

– Ja, du skev ju så i din bok, sa hon. Jag andades ut och kände att jag kände igen citatet, så det fanns med någonstans i något jag har skrivit. Damen började berätta om sitt egna bokprojekt. Efter en stund kom jag på att citatet hon avväpnade mig med var en del av det jag skrev som jag menade att en s.k ”Glaumormodell”- dem som ser bra ut men är för korta, har för stora bröst och läppar för att kunna vara vanlig modell, sa i Big Brother. Hon heter Elita och hennes humor är klart underskattad. I det stora hela, är den en större tillgång för henne än hennes utseende.
Damen med gångstavarna berättade att hon har upplevt många komiska situationer i sitt liv. Dessa vill hon skriva ner till en bok.

Det var en bra idé! Jag tror att de flesta har historier att berätta, säkert flera händelser med komiska inslag som har utspelat sig inom släkten.

Ett exempel på detta upplever min släkt just nu. Berättelsen börjar med att min ena lillebror tog med sin familj till Egypten för att plaska runt och fotografera fiskar. Jag och en maskinchef på oljetankers, har fått uppdraget att turas om att varje dag ta ut familjens kaniner för att klappa dem och ge dem mat. Nåväl, jag lämnade en undervattens kamera till min brors sambo eftersom min bror skulle möta upp på Arlanda. Jag hade packat med laddare och minneskortsläsare i en smidig förpackning. Allt de behövde göra var att köpa en 1 GB lågpris minneskort som jag har använt i kameran. En timma innan planets avgång ringer min bror mig med andan i halsen. – Du, vad för minneskort ska de va? – Köpt ett för max 100 kr 1 GB, finns på Netto och Coop forum, sa jag. Kanske 10 minuter senare ringer han igen…..-Är på MediaMark, fixade ett för 260 kr…,deras billiga funkade inte…-Ok, om du hade tänkt efter lite tidigare så hade du sparat en slant, sa jag.

Efter första dagens plaskade i det turist- och urinstinna vattnet på max en meters djup, får jag ett SMS. ”Kameran tar bra bilder och fiskarna är fina, men glömde du skicka med laddaren?” Jag förklarar att jag var noga med att visa hans sambo att laddaren var med och att jag misstänker att en laddare till en Pentaxkamera bara kan fixas via flygplatsens affärer och att den inte är billig.

Dagen efteråt, när jag jagar deras ena kaninfrånhelvetet, runt omkring i deras hangar till garage, skriver han: ”Jag har oflyt med din kamera. När jag hade fixat en ny laddare för 400 spänn och tog ur batteriet var det blött! Jag har torkat batteriet i solen och dessutom med hårtork men kameran är död”. Sorry men din vattentäta kamera var inte alls vattentät. Jag har bara varit på 0,5 meters djup med den.”

Det var länge sedan jag hade så roligt….Jag skrattade så att kaninhelvetet blev alldeles paralyserad så att jag kunde fånga in den. Min smarta och stenrike lillebror har inte en aning om att batterier inte tycker om att hettas upp…..


Jag skickade ett SMS till honom där jag förklarade att jag hade visat hans sambo att kameran endast är vattentät om man låser batteriluckan.

Storyn lär inte sluta med detta….Lillbrorsan har förklarat att han ska köpa något annat för kanske max 2000 kr så han kan fortsätta att plaska runt bland kissande barn och pensionärer på 0,5 meters djup – för att föreviga några akvariefiskar…


Efter några dagar kommer lillbrorsans rapport om det som han och hans 8 åring sysslar med när de inte plaskar efter akvariefiskar: Dag 1- första bollen! Den köptes in i stockholm dagen före resan. På stranden tog jakob och jag hand om fotbollsmålet
i ett tidigt skede. Efter ca 20min en sten hård träff med vristen. tjong sa det bollen flög tätt över det högra krysset.
Bong!!!Rakt i knoppen på hotellets enda kamel. Ojdå! Kamelen överlevde men bollen studsade in i några buskar med 2 stora taggar som följd.

Dag 2-Andra bollen(splirrans ny)! Jag stod i mål när jakob sulade iväg bollen med bra tryck. bollen flög snabbt över ribban och träffade den största jävla tysk som någonsin varit i detta ökenland. Han vacklade till men lyckades hålla balansen och vande sig om. Jag pekade på jakob. Alla skrattade!

Dag 3- Vi reklamerade bollen från igår. Den gick sonder!

Obs det är riktiga läderbollar vi spela med, inga plasisar.


Mitt råd till lillbrorsan blev att han ska vara glad att han tog med sambon så att han har något att ersätta kamelen med om den trots allt dör...

När folk inser att det sker mycket som är komiskt omkring dem, får yrkeskomiker skärpa sig. De har att mäta sig med själva livet som sådant – en komedi….

/ 17 april 2009, Kenneth