söndag 3 maj 2009

Tänk annorlunda

Jaktkläder är gröna eller camouflage färgade. Det är ju bra eftersom jägaren smälter in bättre i naturen om denne är klädd på ett sådant sätt. Ovanpå allt det gröna ska jägaren bära en signalröd väst och dessutom ha ett signalrött band runt mössan. Det är ju bra eftersom en jägare som syns kan undvika att bli skjuten av andra jägare.

Varför görs inte jägarkläder i signalrött?
…………………………………………………….
Den som skaffar flera småbarn samtidigt som huset byggs om och konjunkturen sviktar med följd av att arbetet inte känns lika tryggt som tidigare, är det synd om.

Livet blir till en fälla som inte ger utrymme för att vårda sig själv eller sina relationer. När bygget är klart är relationen över, fast det är inget man vill erkänna. När makarna ser sig själva i spegeln undrar de hur det kan komma sig att de inte känner igen sig själva. I deras inre bild ser de alltjämt ganska lyckliga ut, välmående och sannolikt 8-10 kg lättare. Makarna skräms över att de inte längre vet vem de själva är. De har tappat kollen på sig själva, sin relation och sina barn. Under dessa intensiva år har barnen hunnit växa upp från den nyfikna 2-5 års ålder. Åldern då de präglas som mest är över. Efter 5 års ålder har de nästan sin ”kognitiva verktygslåda” klar. Därefter interagerar de sin grundläggande kognitionsprogramering med omgivningen. Deras finaste minnen är då pappa kunde ta sig tid att läsa en saga för dem. Mamma och pappa har ofta dåligt samvete. De inser ganska snart att samvetet inte blir bättre av att de köper en massa prylar till barnen. Detta gnager i samvetet och är en bidragande orsak till att den 35 åriga pappan har drabbats av kärlkramp som han dessutom förnekar.

Att överösa barn med prylar som de inte kan realtera till, innebär endast att man gör den en ”björntjänst”. Varför inte åtminstone försöka ta tillvara tillfället när de är små och låta dem drömma sig bort i sagornas och mytologins värld? Faktum är att de flesta sagor bygger på uråldrig visdom. Kunskap har alltid förts vidare genom ”berättartradition”, oftast kamouflerat i form av en saga.

Barn gillar när vuxna som de kan realtera till, läser för dem. De kan lyssna om och om igen på samma saga och kan den utantill men de lyssnar ändå på den. En orsak är att de läser in tonfall och dessutom etablerar trygghetsband till den som läser (John Bolwing har skrivit en del om detta). Det betyder så mycket och är så enkelt…ändå är det sannolikt få mammor och pappor som tar en timme av sin tid en kväll, läser för barnen och spela in det för att bränna en cd skiva som barnen kan lyssna på när de själva känner för det!

Visst är mina två exempel, (jägaren och barnen) logiska! Det är enkla tankar som ändå de flesta människor kan hålla med mig om, ändå är det åtminstone så att det är ovanligt att någon klär sig helt i signalrött i skogen och det är sannolikt ovanligt att föräldrar läser in sagor till sina barn.

Den som tänker annorlunda ”faller utanför ramen”. Det är inte ok, trots att all utveckling, trender i samhället och mode, ”skriker ut” budskapet som gruppen ”Noice” gjorde under början av 1980-talet- ”Jag vill inte vara som alla andra, för jag vill va mig själv” eller som Monthey Phytons klassiker – ”We are all different….I´m not”

/ Kenneth